Undrar om dom har kört för många sängar mot väggen här? xD

Ja inte såg det snyggt ut iaf när vi var där sist. Gången in till avdelning a22a såg ju ut som ett renoveringsobjekt, stora silvriga rör i taket som syntes och ja det fanns inget tak. Och golvmattan var sliten och ja, det såg helt enkelt inte så trevligt ut där.
Och nu ska jag själv ligga där på tisdag. :/ Hoppas att deras personal är trevligare än utseéndet på avdelningen. :P

Jag hoppas att jag får den där trevliga narkosläkaren, Anders tror jag han hette som vi träffade sist jag skulle skrivas in för min nu framflyttade operation.
Jag känner mig nu typ ännu nervösare än jag var förra gången vi åkte dit. Usch tanken på att kanske få komma hem med två ärr eller ja egentligen blir det tre (har ett litet på höften också) är inte så rolig!
Gör skruven så att det börjar blöda ja då blir det ett extra ärr längs sidan av bröstkorgen. :/

Usch, jag känner mig inte redo för det här för fem öre, speciellt inte heller nu när jag bara fick en vecka på mig att ladda inför det. Tänk om jag faktiskt skulle dö på operationsbordet? :O
Chansen är såklart liten, men man kan ju inte neka att den faktiskt finns! Nä fy nu får jag sluta skriva så, jag skrämmer bara upp mig själv!
Nu ska jag försöka tänka posetivt och glädja mig åt att jag förhoppningsvis kan få ett normalt liv sen med jobb och så.
Aja vi får se hur det går helt enkelt.

Är det någon annan som varit med om nåt liknande? Att skruven har skruvats in för långt?
Min narkosläkare (som jag träffade på förra gångens operationsbesök) sa till mig att under dom åren han har jobbat där så har han aldrig varit med om nåt sånt här.
Får se hur mycket jag orkar blogga från sjukhuset sen. Antar att det inte blir så mycket, det beror på om jag får låna mammas bärbara dator. Annars får jag skriva ner det och sen skriva här i efterhand, funkar ju det med. :)