Väntan och ovissheten är värst! När kommer dom att ringa? Kommer jag att få en kallelse i brevlådan? Kommer operationen bli inställd en andra gång? Kommer operationen att gå bra?

Ja alla dom frågorna och fler därtill snurrar i mitt huvud varje eviga dag... Jag har svårt att sova för alla tankar.
Jag vill bara få det överstökat så jag kan börja med mitt liv på riktigt!
Ska snart ev. börja på en praktikplats med arbetförmedlingens hjälp. Får se hur det går och hoppas att jag kommer att trivas där.

Jao, i brist på skolios relaterade inlägg så visar jag upp lite fotografier istället.

God Jul & Gott Nytt År!! vill jag och alla mina djur önska er!
Hoppas ni får en härlig jul i år med massa julmys, julklappar, glögg och allt som hör julen till!

Fortsätt att kämpa, ni är underbara! <3

Jao såhär ser mina blåmärken ut idag 4 månader och 2 veckor efter olyckan. Tycker själv att det borde ha försvunnit vid det här laget. :/

Min ortoped ringde mig idag vid 11 och sa att hon har fått svar från MRT (Magnetröntgen) och att hon och röntgenläkaren då har kollat på bilderna.
Benen i foten håller på att läka så jag behöver iaf inte opereras, vilket jag har fått höra förut. (skönt) Och jag hade inga ligamentskador som hon var lite rädd för att jag kunde ha. Däremot så upptäckte hon en till spricka i foten.
Den har dom dessutom missat totalt på KS då dom där har sagt att jag "bara" har två sprickor i foten och nu har jag fått reda på att jag har tre!?
Men jag har själv varit lite fundersam på det tidigare då jag har fått ont av att böja min fot innåt. Så nu fick jag iaf det bekräftat också varför det gör ont att böja den i den riktiningen.
Så ja, hon tyckte att jag ska vänta åtminstånde en månad till med att springa och överanstränga foten. Inte för att jag springer så mycket i vanliga fall men det kan ju endå vara bra att veta så man inte gör nåt som gör att läkningen går långsammare.
Är ju glad att jag slipper dom eländiga kryckorna iaf som jag redan hoppat omkring med i en månad efter olyckan.. :/

Var på magnetröntgen idag för att röntga min fot efter trafikolyckan. Min ortoped ville kolla så att jag inte hade några ligamentskador i foten.
Skönt att jag slapp åka helt in i den iaf, det är ju bara ett litet trångt hål. Röntgenläkaren sa att det skulle ta ungefär 30 minuter, det tog c:a 45-50 min. Ha ha!
Men fick iaf beröm sen för att jag låg stilla så lång tid. Ja inte var det lätt inte, höll på att få kramp i min ena arm och försökte tänka hela tiden att jag inte får röra på fötterna, vilket kanske är ganska lätt hänt men jag klarade mig. ^^

Jag har ganska nyligen börjat med denna blogg och skulle bli väldigt glad av att få prata med andra som också är drabbade av detta rygg fenomen.
Jag tycker även att det skulle vara roligt att få lite skolios vänner som man kan prata med och även bolla tankar med.
Skulle även vara kul att träffas och kanske ta en fika någonstans. :)
Åldern spelar inte så stor roll då vi alla endå "sitter i samma båt."

Så ni som känner att ni skulle vilja ha någon att prata med som är i samma situation som er så skriv gärna en kommentar till mig så kan vi lägga till varandra på msn eller nåt. ^^

Idag skulle jag ha rullats upp till operationen. Känns konstigt att tänka det. Var ju licksom på sjukhuset igår för inskrivning av operationen och allting och helt plötsligt tar det bara tvärstopp när vi skulle prata med narkosläkaren.
Visst är jag faktiskt glad att han valde att göra så, han tänkte på min säkerhet vilket jag såklart är väldigt glad för.
Men tanken slår ju en endå att man skulle legat på operationsbordet idag.
Jag hoppas att nästa datum inte dröjer allt för länge, det känns bara plågsamt varje dag att behöva vänta på det.
Men denna gång är jag rätt säker på iaf att dom inte kommer att ställa in operationen. Skulle dom göra det pga samma händelse som igår lär dom skämmas ännu mer.
Narkosläkaren berättade för mig att skulle det komma in något akutfall under natten som behöver den salen så kommer dom att operera denne och bara flytta fram min operation in på dagen istället. Så den borde inte ställas in igen sa han, iaf inte på dom grunderna.

I morgon 8 december var min 2 ryggoperation planerad, den blev inställd.

Jag är förbannad!
Narkosläkaren sa att läkarna har gjort bort sig!
För att göra en lång historia kortare:
Operationen blev inställd pga bristande operationsplanering från kärlkirurgen och med läkare på sandlådenivå som narkosläkaren uttryckte det.
Han hade tydligen inte planerat ända fram om det skulle hända nåt allvarligt.
Samtidigt så kände narkosläkaren att han inte hade tillräcklig kompetens ifall att det skulle hända nåt allvarligt.
Så dom ska nu samla personal som dom vet kan hantera alla situationer som kan uppstå. Så nu får jag vänta på ett nytt operationsdatum.

Det nya datumet kan bli om en vecka, två veckor, tre veckor eller ja när som helst. Men narkosläkaren sa att han tror att det blir tidigast i januari... Så ja får vel se när det blir av denna gång.
Det som gör mig mest sur är att jag verkligen hade ställt in mig på detta och kände mig så redo man nu kan bli när man ska genomföra en sån här operation. Och så kommer detta stora bakslag! Ne verkligen inte roligt.. Får helt enkelt bara sucka och vänta vidare. Och hoppas kan man ju att man får en ordentlig ursäkt från dom sen för nu skäms dom sa dom, och det med all rätt!
Narkosläkaren sa att han hoppas på att jag kan förlåta honom för att han stoppade operationen. Jo klart jag kan det, han såg åtminstone till säkerheten, det var därför han gjorde det. Däremot den där kärlkirurgen är jag fortfarande sur på att han bara tänkte köra på och hoppas på turen i princip! idiotiskt!

Sen för att strö mer salt i såret fick vi reda på att skruven som jag har trott tryckte/snuddat vid aortan tydligen trycker in I aortan!
Det är bara rena turen att jag inte började blöda från den 2003 vid första skoliosoperationen!
Man kan jämföra det som en ballong, när man trycker in ett finger i ballongen så kommer man in en bit utan att den spräcks. Det är så det är med skruven, den ligger alltså i aortan men den har inte gått helt igenom. (vilket såklart är tur!)

Skruvspetsen är inkapslad av vävnad som har vuxit runt den typ så det blir som en propp där. Så det kirurgerna är rädda för är när dom skruvar ut den där skruven så kan det vara så att den där vävnaden följer med skruven och då blir det ett hål på aortan vilket måste stoppas SNABBT! Detta är ett väldigt ovanligt fall sa dom. Narkosläkaren har aldrig varit med om det under åren han har jobbat där, så dom vill då såklart göra allt så säkert som möjligt och vara förberedda på allt som kan hända.

Dom ville ha med en tohrax kirurg också men denne kirurgen ville inte lämna sin operationsavdelning så där var det nåt som brast i planeringen också och med det menade då narkosläkaren att det blev lite pajkastning och sandlådenivå att dom inte riktigt kom överräns med vart jag skulle opereras för att minimera riskerna.
Men tohrax kirurgen ville inte komma till ortopedavdelningen för att operera då han ansåg att han hade all sin utrustning då på sin avdelning osv..

Suck!!!!!
Är hemma nu iaf har varit på KS från 13.30 till c:a 16.15 idag bara för att få reda på detta och fick åka hem igen utan operation!

Fick med mig denna bilden från narkosläkaren, den är tagen när dom gjorde angiografin.
Där jag har ringat in så ser man skruven som går in i aortan (stora kroppspulsådern) och skruven över ligger väldigt nära den också, Så ja, jag tror nog att ni förstår att jag vill få bort den så fort som möjligt!
Tänker ju på det varje dag sen jag fick kännedom om det.

Jag blir super nervös och svarar. I andra änden visar det sig vara operationsplanerings sköterskan på KS!
Hjärtat hoppar i princip upp i halsgropen, var så nervös att hon skulle säga att operationen blir framflyttad. Tankarna lättade dock på trycket då hon började med att säga - istället för att komma hit kl. 16.00 som det står på ditt papper så vill vi att du kommer in 13.30 istället.
Då ska jag få träffa narkosläkaren och läkarna på sjukhuset. Så ja än så länge ser det ut som att operationen blir av och jag hoppas verkligen att den blir det nu så jag inte måste vänta ännu längre.
Hoppar en halvmeter varje gång telefonen ringer för jag är så nervös att dom ringer och säger att dom måste flytta fram operationen.
Men, men jag håller nu alla tummar som går att det nu blir av!

Om nu dom inte ringer och flyttar fram operationen så blir den förhoppningsvis av nu på torsdag! Snacka om att man är nervös!
Jag hoppas verkligen att den blir genomförd nu så kan jag lägga detta bakom mig sen och gå vidare med mitt liv..