Usch imorgon är dagen här! Angiografiundersökningen.. Folk som kan det här och vet hur det går till säger hela tiden ja men det är inte farligt, det kommer gå så bra osv. och det kommer inte göra ont, blaha blaha.. Visst även om det är som dom säger så är endå faktum att JAG har aldrig gjort denna undersökning och är väldigt nervös och rädd inför den. Det spelar ingen roll om dom säger så som jag skrev ovan, jag känner likadant endå.. -.-'
Jag har varit mycket på sjukhus och gjort olika röntgenundersökningar tidigare, men detta ser inte jag som någon lätt sak att gå igenom. När jag för första gången fick höra att jag skulle göra en angiografi så hade jag dessutom ingen som helst aning om vad det var för något, ingen berättade det.

Sen fick jag höra att det är en kärl röntgen. Aha tänkte jag, men det är vel inte så avancerat, dom gör då säkert som vid en vanlig röntgenundersökning, man får ligga eller stå vid en röntgen apparat och dom kanske sprutar in lite kontrastvätska (trodde jag). Men nej, när jag läste på internet hur det verkligen gick till blev jag rädd. Det kändes inte så kul att läsa att man ska få ett plaströr instucken i ljumsken och att det ska föras in i kroppen på en och att man sen dessutom ska ligga kvar på sjukhuset i 4-6 timmar efteråt.
Sen dessutom att man skulle vara VAKEN under den undersökningen! Nej det kändes bara för läskigt. Och ja i morgon är det, då ska jag och pappa åka in till Huddinge 05.30 på morgonen för att infinna oss där för inskrivning kl 07.00.

Det tar c:a 1½ timme att åka in till Huddinge om man inte hamnar i värsta bilköerna vilket vi har haft otur att göra flera gånger!
Sen ska vi gå upp till avd. K83 för att skriva in mig för dagen. Kommer sen att få en säng där och dom kommer att sätta in en sån här ven flow i armen på mig och så får jag byta om till deras vita sjukhuskläder, vilka ser hemska ut. :P

Sen när kl. närmar sig 08.00 så kommer dom att köra ner min säng till röntgen avd. Då kan jag ju säga att jag kommer ligga stel som en pinne av nervositet! :P Sen bara tanken att köras in i ett rum med massa människor klädda i gröna rockar och munskydd eller hur dom nu kommer se ut känns läskigt. Då kommer kanske minnen tillbaka från 2003 när jag opererades för skoliosen, fast som tur var sov jag ju då iaf, men var ju vaken i förberedelserummet innan och såg massa människor. Så ja, får se hur det ser ut i det där rummet och vad dom kommer göra med mig. Tanken att inte veta allt in i minsta detalj är jobbig, jag är tyvärr en sådan person som gärna vill veta sådant, men nu har jag iprincip fått allt lite haffsigt och snabbt förklarat hur det kommer gå till, vilket inte gillas. Så jag kommer nog att försöka fråga dom i morgon innan det är dags vad som kommer att hända osv.
Det är iaf skönt att man kan skriva av sig lite nervositet även om den kommer höjas väldigt mycket i morgon. :P Aja kanske skriver mer ikväll om jag orkar.